Rijeka (Grad Rijeka)
Rijeka (uttal:, italienska och Fiume, Sankt Veit am Flaum, se även andra namn) är en stad i Kroatien. Staden har 128 624 invånare (2011) och är huvudort och största tätort i Primorje-Gorski kotars län.
Rijeka är belägen vid floden Rječinas mynning i Adriatiska havet och är främst en handels- och industristad med en växande och allt mer betydande turist- och tjänstesektor. I staden finns en stor godshamn, skeppsvarv och oljeraffinaderi. Rijeka är landets viktigaste hamnstad för godstrafik, ett utbildningscentrum samt det ekonomiska och kulturella centret vid Kvarnerviken i nordvästra Kroatien. Sett till invånarantalet är Rijeka landets tredje största stad.
Med devisen "mångfaldens hamn" stod Rijeka under år 2020 värd som europeisk kulturhuvudstad.
Rijeka har historiskt haft en mångkulturell prägel och kontakter med olika kulturer vilket innebär att det finns flera språkliga och dialektala varianter av stadens namn. Stadens namn på kroatiska (Rijeka), italienska (Fiume), slovenska (Reka) liksom de lokala čakaviska namnvarianterna (Reka eller Rika) betyder alla 'flod' på respektive språk och dialekt.
Historiskt har staden kallats Tharsatica, Tharsatico, Tharsaticum, Vitopolis eller Flumen på latin och Sankt Veit am Flaum eller Pflaum (med betydelsen "Sankt Vitus vid Rječina") på tyska. Det äldre tyska namnet "Sankt Veit" härleds från namnet på stadens skyddshelgon Sankt Vitus och "Flaum" eller "Pflaum" är äldre tyskspråkig benämning för floden Rječina.
Det italienskspråkiga namnet Fiume var Rijekas officiella namn fram till år 1947 då staden som ett resultat av Parisfreden överlämnades till Jugoslavien. I samband med det jugoslaviska maktövertagandet blev det kroatiska namnet Rijeka stadens officiella namn. Den kroatiska namnvarianten används sedan dess vanligtvis i internationell litteratur och media med undantag för italiensk- och ungerskspråkig litteratur där den italienska namnformen vanligtvis återges. Den italienska namnformen användes under den habsburgska, sedermera österrikiska och österrikisk-ungerska perioden i stadens historia och anammades av ungrarna. I modern tyskspråkig litteratur används idag vanligtvis den kroatiska namnformen medan den italienska namnformen är etablerad i ungerskt språkbruk.
Rijeka är belägen vid floden Rječinas mynning i Adriatiska havet och är främst en handels- och industristad med en växande och allt mer betydande turist- och tjänstesektor. I staden finns en stor godshamn, skeppsvarv och oljeraffinaderi. Rijeka är landets viktigaste hamnstad för godstrafik, ett utbildningscentrum samt det ekonomiska och kulturella centret vid Kvarnerviken i nordvästra Kroatien. Sett till invånarantalet är Rijeka landets tredje största stad.
Med devisen "mångfaldens hamn" stod Rijeka under år 2020 värd som europeisk kulturhuvudstad.
Rijeka har historiskt haft en mångkulturell prägel och kontakter med olika kulturer vilket innebär att det finns flera språkliga och dialektala varianter av stadens namn. Stadens namn på kroatiska (Rijeka), italienska (Fiume), slovenska (Reka) liksom de lokala čakaviska namnvarianterna (Reka eller Rika) betyder alla 'flod' på respektive språk och dialekt.
Historiskt har staden kallats Tharsatica, Tharsatico, Tharsaticum, Vitopolis eller Flumen på latin och Sankt Veit am Flaum eller Pflaum (med betydelsen "Sankt Vitus vid Rječina") på tyska. Det äldre tyska namnet "Sankt Veit" härleds från namnet på stadens skyddshelgon Sankt Vitus och "Flaum" eller "Pflaum" är äldre tyskspråkig benämning för floden Rječina.
Det italienskspråkiga namnet Fiume var Rijekas officiella namn fram till år 1947 då staden som ett resultat av Parisfreden överlämnades till Jugoslavien. I samband med det jugoslaviska maktövertagandet blev det kroatiska namnet Rijeka stadens officiella namn. Den kroatiska namnvarianten används sedan dess vanligtvis i internationell litteratur och media med undantag för italiensk- och ungerskspråkig litteratur där den italienska namnformen vanligtvis återges. Den italienska namnformen användes under den habsburgska, sedermera österrikiska och österrikisk-ungerska perioden i stadens historia och anammades av ungrarna. I modern tyskspråkig litteratur används idag vanligtvis den kroatiska namnformen medan den italienska namnformen är etablerad i ungerskt språkbruk.
